Hammarviken i Mellanöstern

Nyligen var Josefin och Darsim på resa i den kurdiska delen av Irak, även kallad KRG. Tanken med resan var att se över en region i mellanöstern som är under stor uppbyggnad efter år av krig och oroligheter. Dagarna innan avresan uppstod dock demonstrationer och oroligheter i Bagdad i södra Irak samt eldstrider i kurdiska delen av Syrien. Så ja, det fanns en viss oro innan resan. Men trots vad som hände i ”närområdet” så satte vi oss på planet ändå. Efter ett stopp på Istanbul New Airport åkte vi vidare till KRGs huvudstad Erbil, eller Hawler som det heter på kurdiska. 

Redan när Darsim började jobba på Hammarviken 2017 började vi prata om Kurdistanregionen eller mellanöstern kan vara en intressant del av världen att titta närmare på. Med SafetyRespect har vi naturligtvis en bra koll på andra närliggande länder och vi har själva varit i både Dubai och Oman för några år sedan i syfte att se över potentiella verksamheter. Nu var det alltså dags igen. 

Irakiska Kurdistan är, som många inte vet, ett eget styre i landet. De har sin egen regering och sin egen årsbudget. Precis som en stat i staten men utan att ha blivit ett självständigt land. IS-kriget 2015 varade bland annat i Irak, men då utanför KRGs gränser. Kurdistan har därmed på senare år ansetts vara en ”säker” plats i landet. Och så var det även nu. Inte en gnutta oro kändes av i regionen, trots de pågående striderna i Syrien. Och tur var väl det, för då kunde jobbet och resan fortgå precis som det var tänkt. 

Första mötet under resan hölls på ett företag som är ett av KRGs största inom inköp och försäljning av byggmaskiner. Kvalitén på maskinerna var väl i ärlighetens namn sisådär men man såg att de hade koll på läget. Efter mötet fick vi en rundvandring i deras maskinhallar och gården där maskinerna står förvarade. När vi satte oss i bilen bestämde vi oss för att åka till lite olika stadsdelar för att få en uppfattning om var det byggs och vad som byggs. Det tog inte lång tid innan vi förstod att säkerhet inte är det mest prioriterade. Byggställningar ser ut som plockepinn och fallskydden lyser med sin frånvaro. 

Dagen efter hade vi fått till ett möte på svenska konsulatet i Erbil. Konsuln på plats som vi fick äran att träffa hade ett stort intresse i att se fler svenska företag på plats i landet och vi har förhoppningsvis lyckats få en bra kontakt. Mycket i KRG, men också Mellanöstern överlag, hänger på att du har rätt kontakter. Det spelar liksom ingen roll om det handlar om myndigheter eller privata näringsidkare. I vårt fall har vi både lokala kontakter men också fördelen att Darsim är från regionen och därmed också kan både språk och kulturella synsätt. 

Under onsdagen valde vi att dela på oss. Josefin stannade kvar i Erbil och jobbade ”hemifrån” medan Darsim åkte till gränsen mellan Turkiet och Irak. Han hade redan innan resan fått bra kontakt med två personer som jobbar på motsvarande Tullverket och var inbjuden att komma på möte hos dem. Under fyra timmar hann Darsim med både en längre presentation av Hammarviken, få tillgång till information om import i landet, långa konversationer, rundvandring i området och lunch. Och naturligtvis, det viktigaste i mellanöstern, otaliga koppar chai (te). 

Sista dagarna spenderades i Erbil där vi tog en del möten med personer som vi kommit i kontakt med via lokala kontakter där nere. Och huvudämnet under samtliga möten var hur regionen kan komma att utvecklas och hur man som svenskt företag kan vara med och bidra till den utvecklingen. Vi är i alla fall minst sagt intresserade av att se hur vi kan ta detta vidare. Så vi hoppas inte att vi ljuger när vi säger – uppföljning kommer!

/Hammarviken genom Josefin och Darsim